Olof Palme citat – hans mest kända ord, med tal och datum
Olof Palme (1927–1986) var Sveriges statsminister 1969–1976 och 1982–1986, och hans tal lever vidare i meningar som fortfarande dyker upp i debatter, skolarbeten och bildtexter. Här har vi samlat Olof Palme citat med det som oftast saknas: vilket tal de kommer från och när de sades.
Du hittar hans mest kända rader, citat om demokrati, jämlikhet och fred samt en genomgång av hur du själv kontrollerar ett Palme-citat. Letar du efter fler ord att stanna vid finns det gott om tänkvärda citat från andra röster och tider.
En sak först: Palme höll tal inför publik, och en mening som klipps ur sitt sammanhang kan låta annorlunda än i talet. Därför anger vi tal, plats och år där vi kunnat spåra källan, och stavningen är moderniserad där originalet är ålderdomligt.
Olof Palmes mest kända citat
Olof Palmes mest kända citat är också ett av hans kortaste. Det öppnar ett tal till unga socialdemokrater vid kongressfesten för SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, i Blå hallen i Stockholm den 12 maj 1964:
Politik, kamrater, det är att vilja något.
Att vilja något är en fråga som sträcker sig långt bortom politiken: den handlar om vilken riktning vi vill ge våra liv. Fler ord om att välja väg och hålla fast vid den finns bland våra citat om livet.
”Politik är att vilja” – den korta och den hela versionen
I dag cirkulerar meningen oftast i en kortare form, ”Politik är att vilja”, och det är den som trycks på affischer och delas på sociala medier. Originalet är längre och ändrar tyngdpunkten något: Palme säger inte bara att politik är vilja, utan att den är att vilja något.
Resonemanget i talet är att politik behöver ett långsiktigt mål och fasta värderingar. Utan dem, menade han, blir den tråkig och förmår inte förändra samhället. Det gör meningen till mer av en uppmaning än en beskrivning: förändring kräver riktning.
”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn”
Ett av hans mest omtalade tal är jultalet 1972. Palme skrev det den 22 december efter rapporter om stora civila förluster och talade i Sveriges Television den 23 december 1972, som en reaktion på USA:s bombningar av Hanoi och Haiphong under Vietnamkriget. Så här lyder några av dess mest citerade rader:
Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn.
Det som nu pågår i Vietnam är en form av tortyr.
Det kan inte finnas militära motiv för bombningarna.
Därför är bombningarna ett illdåd.
Palme knöt bombningarna till tidigare illdåd i historien och nämnde bland annat Guernica, Lidice och Treblinka, och konstaterade: ”Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden”. Talet väckte starka reaktioner utomlands och ledde till en tillfällig frysning av relationerna mellan Sverige och USA. Det publicerades senare i talsamlingen Att vilja gå vidare (1986).
Olof Palme citat om demokrati
Demokratin är ett av Palmes mest återkommande ämnen, både som princip inom landet och som något som måste skyddas utomlands. Den 28 september 1975 talade han till socialdemokraternas partikongress till stöd för förslaget till nytt partiprogram, det sjätte i partiets historia, och sa:
Demokratin är för oss kärnan i socialismen.
Socialismen är en frihetsrörelse.
Sju år tidigare, den 21 augusti 1968, hade han talat vid en manifestation för Tjeckoslovakien i Malmö, i samband med Warszawapaktens inmarsch. Tidningen Arbetet rubricerade referatet ”Folkets frihetslängtan kan inte slås ned med våld”. Ur talet kommer en mening om att försvara demokratin:
Sedan de dagarna vet jag att demokratin måste ständigt försvaras, vinnas på nytt, vidga sin verkningskrets.
Frågan om hur en demokrati försvaras är lika gammal som demokratin själv. Under andra världskriget stod den i centrum för Winston Churchill, vars egna ord finns samlade bland våra winston churchill citat.
Palmes syn på förändring och trygghet framgår av en mening från partikongressen den 4 oktober 1969, där han förklarade hur ett parti kan vara både radikalt och stabilt:
Socialdemokratin har kunnat vara radikal därför att den representerar stabilitet.
Citat om jämlikhet och rättvisa
Jämlikhet är det ämne där Palmes tal oftast är som mest konkreta. Vid Broderskapsrörelsens kongress i Gävle den 30 juli 1965 formulerade han det som ett oavslutat projekt:
Jämlikheten är en utopi som ännu är långt ifrån förverkligad …
Meningen fortsätter i talet, men redan inledningen fångar tanken: jämlikhet är ett arbete och inte ett tillstånd. Samma år, på juldagen 1965, sändes hans radiotal Vi och utlänningarna, där han sa:
En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ingenting med mänskliga kvaliteter att göra.
Meningen uttrycker människors lika värde i klartext. Den står i ett tal med titeln Vi och utlänningarna, så läs gärna hela talet för att se hur resonemanget bygger upp till den.
Ska du använda ett Palme-citat i ett skolarbete, ett inlägg eller ett tal? Skriv talet och året efter citatet, till exempel ”Palme, jultalet 1972”. Då går det att kontrollera, och du undviker att sprida en felciterad rad.
Citat om fred, krig och solidaritet
Utrikespolitiken är ett område där Palme talade ofta, och fred, solidaritet och oberoende är ord som återkommer. I Gävle 1965 sa han:
Det är en illusion att tro att man kan möta social rättvisa med våld och militära maktmedel.
Tjugo år senare, första maj 1985 i Stockholm, knöt han ihop svensk självständighet och internationell solidaritet i en följd av meningar:
Vår främsta uppgift är att trygga Sveriges oberoende och att värna freden.
Kampen för demokrati, frihet och rättvisa gäller också människor i andra länder.
Detta är den internationella solidariteten.
Vi har alla rätt att vara herrar i vårt eget hus.
Sverige har en lång tradition av att göra sig hörd i världspolitiken. Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953–1961, är en annan svensk röst i den traditionen, och hans tankar kan du läsa bland våra dag hammarskjöld citat.
Så kontrollerar du ett Palme-citat
Många meningar sprids med Palmes namn utan tal och datum, och det är svårt att veta vad som är hans egna ord. Ett exempel är ”Mycket av världens elände är resultatet av demokratiskt fattade beslut”, som vi inte kunnat knyta till något tal. Det betyder inte att den är påhittad, men att den inte går att styrka i de källor vi gått igenom.
Tre steg räcker långt. Anges talet och datumet? Saknas båda är det en varningsflagga. Finns talet i ett arkiv? Olof Palmes digitala arkiv har många av hans tal, och sajten Svenska tal samlar fler. Finns det i en talsamling? Böckerna En levande vilja och Att vilja gå vidare samlar tal och intervjuer och är bra att slå i.
Läs också hela passagen när du hittat källan. Palme talade ofta i längre resonemang, och en mening som låter kategorisk kan i talet ha varit början på en nyans. Räkna inte heller två citatsidor som två källor: sidor skriver ofta av varandra, så samma felaktiga rad kan dyka upp överallt.
Vem var Olof Palme?
Olof Palme föddes den 30 januari 1927 i Stockholm och efterträdde Tage Erlander som ordförande för Socialdemokraterna 1969. Han var Sveriges statsminister 14 oktober 1969–8 oktober 1976 och därefter igen från 8 oktober 1982 till sin död. Internationellt var han känd för sin kritik av USA:s Vietnampolitik och av apartheid i Sydafrika, och han engagerade sig i frågor om kärnvapen och nedrustning.
Den 28 februari 1986 sköts han på Sveavägen i Stockholm när han gick hem från en bio tillsammans med sin hustru Lisbeth. Förundersökningen lades ned i juni 2020. Hans ord har blivit en del av den svenska citatskatten, och fler svenska citat från politiker, författare och tänkare hittar du i vår samling.
Vanliga frågor om Olof Palme citat
Här är raka svar på det som oftast undras över hans mest spridda ord.
Vilket är Olof Palmes mest kända citat?
Olof Palmes mest kända citat är ”Politik, kamrater, det är att vilja något”, som han sa i ett tal till unga socialdemokrater den 12 maj 1964. Det förkortas ofta till ”Politik är att vilja”. Nästan lika spridda är raderna ur jultalet 1972 om bombningarna av Hanoi.
Vad menade Palme med ”Politik är att vilja”?
Han menade att politik handlar om att vilja förändra något, inte bara förvalta det som finns. I talet 1964 kopplar han viljan till ett långsiktigt mål och fasta värderingar. Utan dem, sa han, blir politiken tråkig och förmår inte förändra samhället.
Vad sa Olof Palme om demokrati?
Palme kallade demokratin ”kärnan i socialismen” i ett tal till socialdemokraternas partikongress den 28 september 1975. I Malmö den 21 augusti 1968 sa han att demokratin måste ständigt försvaras och vinnas på nytt. Båda går att läsa i sitt sammanhang i hans tal.
Vad sa Palme i jultalet 1972?
I jultalet den 23 december 1972 kritiserade Palme USA:s bombningar av Hanoi och Haiphong. Han sa att man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn och beskrev det som pågick i Vietnam som en form av tortyr. Talet väckte starka internationella reaktioner.
Var kan man läsa Olof Palmes tal?
Många av Palmes tal finns digitaliserade i Olof Palmes digitala arkiv, och flera finns på sajten Svenska tal. Böckerna En levande vilja och Att vilja gå vidare samlar tal och intervjuer. Läs hela talet för att få med sammanhanget.
Du kanske också är intresserad av:
Lämna ett svar