Bo Setterlind dikter begravning: tröst, hopp och ljus i avskedets stund
NĂ€r orden tryter och sorgen Ă€r stor rĂ€cker det ofta med en enda dikt. Bo Setterlind Ă€r den svenska poet som oftare Ă€n nĂ„gon annan vĂ€ljs vid begravningar â av prĂ€ster, borgerliga officianter och anhöriga som vill ge avskedet rĂ€tt ord.
PÄ den hÀr sidan hittar du bakgrunden till varför hans dikter bÀr sÄ starkt i sorgens stund, dikter i hans anda för den som söker nÄgot att lÀsa vid ceremonin, och alternativ frÄn andra svenska poeter. Vill du direkt till ett bredare urval av begravningsdikter hittar du det i vÄr samling med begravningsdikter.
Vem var Bo Setterlind?
Bo Setterlind föddes den 24 augusti 1923 i VĂ€xjö och avled den 25 januari 1991. Han var lyriker, estradpoet och psalmförfattare â en av de mest produktiva och folkligt Ă€lskade svenska poeterna under andra hĂ€lften av 1900-talet. Hans sprĂ„k var enkelt och direkt utan att vara ytligt: han sökte de stora frĂ„gorna men formulerade dem pĂ„ ett sĂ€tt som alla kunde ta emot, oavsett Ă„lder eller bakgrund.
I Svenska psalmboken frĂ„n 1986 representeras han av tio psalmer, bland de mest kĂ€nda "Det finns en vĂ€g till himmelen" (nr 303) och "Guds kĂ€lla har vatten tillfyllest" (nr 236). Det Ă€r en position som fĂ„ svenska poeter uppnĂ„tt â och som förklarar varför hans ord kĂ€nns hemma i kyrkorummet men ocksĂ„ bĂ€r utanför det. I StrĂ€ngnĂ€s finns sedan 1993 en minnessten vid Ă ngbĂ„tsbron, pĂ„ en plats som idag kallas Bo Setterlinds park.
Varför vÀljer sÄ mÄnga Bo Setterlind vid begravning?
Det finns poeter som skriver om döden med tyngd och mörker. Setterlind valde ljuset. Hans dikter om döden handlar nĂ€stan alltid om övergĂ„ng â inte om förlust utan om fortsĂ€ttning, inte om slutet utan om vad som finns bortom. Den synen, formulerad i enkla och rytmiska rader, ger anhöriga nĂ„got att hĂ„lla fast i nĂ€r ceremonin krĂ€ver ord som bĂ€r utan att tynga ytterligare.
Tre bilder Ă„terkommer i hans begravningsdikter och har blivit nĂ€rmast symboliska i det svenska begravningsarvet: fjĂ€riln som bild för sjĂ€len som lĂ€mnar kroppen och fortsĂ€tter i en annan form, ljuset som aldrig helt slocknar, och odalmannen â bonden som sĂ„r och sörjer och vet att livet fortsĂ€tter i nĂ€sta sĂ€song. Det Ă€r bilder hĂ€mtade ur den svenska naturen och den kristna traditionen pĂ„ en gĂ„ng, vilket gör dem tillgĂ€ngliga för kyrkliga och borgerliga ceremonier lika.
SĂ€g inte att ljuset slocknar.
SĂ€g att det vandrar vidare â
bortom det vi ser,
bortom det vi förstÄr,
in i nÄgot som Àr
varmare Àn ord.
Det vi Àlskade försvinner inte.
Det byter bara form.
Dikten ovan Ă€r skriven i Setterlinds anda â med hans teman och hans ton â men Ă€r ett originalt verk för den som söker nĂ„got att lĂ€sa utan att behöva navigera upphovsrĂ€ttsfrĂ„gor. Vill du lĂ€sa mer om döden och sorgen i svenska dikter hittar du ett brett urval pĂ„ vĂ„r sida med fina dikter om döden.
Det finns ett ljus som ingen mörker nÄr.
Det finns en kÀrlek som alltid bestÄr.
Ăven nĂ€r rösten tystnar och handen Ă€r kall
finns nĂ„got kvar â bortom allt.
Det tror vi pÄ.
Det hÄller vi fast vid.
Hon gick som fjĂ€riln gĂ„r â
inte för att försvinna
utan för att bli
nÄgot vi Ànnu inte kan se.
Men kÀnslan av henne
finns kvar i rummet.
Den gÄr ingenstans.
Bo Setterlinds tonsatta dikter
En del av Setterlinds dikter har fĂ„tt ett liv bortom det skrivna ordet â de har tonsatts och blivit sĂ„nger som mĂ„nga kĂ€nner utan att alltid veta att det Ă€r hans ord. "Drömmens skepp" tonsattes av Staffan Percy och nĂ„dde en bred publik pĂ„ ett sĂ€tt som rena diktsamlingar sĂ€llan gör. "Du Ă€r den ende" sjöngs in av Lill Lindfors och Ă€r för mĂ„nga lika igenkĂ€nnlig som en psalm â med Setterlinds karakteristiska kombination av lĂ€ngtan, andlighet och enkel direkthet.
Vid begravningar vĂ€ljer mĂ„nga att spela en av dessa tonsatta versioner som en del av ceremonin â som inledning, som avslutning eller under det stilla ögonblicket nĂ€r kistan bĂ€rs ut. Det Ă€r ett sĂ€tt att lĂ„ta Setterlinds ord bĂ€ra utan att nĂ„gon behöver lĂ€sa dem högt. Om du planerar ett sĂ„dant inslag Ă€r det vĂ€rt att kontakta begravningsbyrĂ„n eller organisten i god tid för att bekrĂ€fta vilka versioner som finns tillgĂ€ngliga.
Bo Setterlind dikter om kÀrlek
Setterlind var inte bara begravningens poet â han skrev ocksĂ„ om kĂ€rleken med samma direkta enkelhet. Hans kĂ€rleksdikter handlar ofta om lĂ€ngtan, om nĂ€rvaro och om det som inte kan förklaras men som alla kĂ€nner igen. Vid begravningar vĂ€ljer anhöriga ibland en av hans kĂ€rleksdikter som ett sĂ€tt att hylla relationen den avlidne haft â till en partner, till livet, till Gud.
KÀrlek Àr inte ett ord.
Det Àr nÀrvaron i rummet
nÀr ingen behöver sÀga nÄgot.
Det Àr handen som hittar din i mörkret.
Det Àr att bli sedd
av nÄgon som verkligen ser.
SÄdan kÀrlek slutar inte.
Den byter bara form.
Vill du ha fler ord om kÀrlek och sorg att ta med till minnesstunden eller skriva i ett kondoleanskort? VÄr samling med sorgcitat har korta och bÀrande meningar som passar lika bra ensamma som bredvid en dikt.
Andra poeter vid begravning
Bo Setterlind Ă€r det sjĂ€lvklara valet för mĂ„nga â men han Ă€r inte det enda. TvĂ„ andra svenska poeter anvĂ€nds ofta vid begravningar och delar Setterlinds förmĂ„ga att trösta utan att sentimentalisera.
Nils Ferlin (1898â1961) skrev med en lĂ€ttare hand men med ett djup som inte mĂ€rks förrĂ€n orden sitter kvar. Hans dikter om livets förgĂ€nglighet har en melankolisk vĂ€rme som mĂ„nga upplever som tröstande just för att de inte lovar nĂ„got â de bara bekrĂ€ftar att livet Ă€r vackert och kort. VĂ„r sida med Nils Ferlin begravningsdikter samlar de mest anvĂ€nda.
Alf Henrikson (1905â1995) hade ett annat register â mer klassiskt, mer högtidligt â men med en kĂ€nsla för det tidlösa som gör hans dikter lĂ€mpade för ceremonier dĂ€r tonen ska vara vĂ€rdig utan att vara kall. Se vĂ„r samling med Alf Henrikson begravningsdikter för alternativ.
Hur vÀljer man rÀtt dikt till begravningen?
Det finns ingen universellt rĂ€tt dikt â det finns bara den som passar den person som gĂ„tt bort och de anhöriga som Ă€r kvar. NĂ„gra frĂ„gor som hjĂ€lper: Var personen troende? Setterlinds dikter med tydliga kristna teman passar bĂ€ttre vid kyrklig begravning. Vid borgerlig ceremoni fungerar hans mer universella naturbilder lika bra. Vill de anhöriga ha tröst eller eftertanke? Setterlinds hoppfulla ton ger tröst; Dan Anderssons dikter ger mer existentiell tyngd. Vem lĂ€ser dikten? En kort dikt pĂ„ sex till Ă„tta rader Ă€r lĂ€ttare att lĂ€sa högt under en stark kĂ€nsla. En lĂ€ngre dikt krĂ€ver övning och en stadig röst.
Ăva dikten högt minst tre gĂ„nger innan ceremonin â inte för att memorera den, utan för att kroppen ska kĂ€nna igen orden och inte bli överrumplad av dem vid upplĂ€sningen.
Ăr Bo Setterlinds dikter upphovsrĂ€ttsskyddade?
Ja. Bo Setterlind avled 1991 och hans verk skyddas av upphovsrĂ€tt i 70 Ă„r efter dödsfallet â det vill sĂ€ga till och med Ă„r 2061. Det innebĂ€r att hans dikter inte fritt kan publiceras online eller tryckas i stora upplagor utan tillstĂ„nd frĂ„n rĂ€ttighetshavarna. För privat upplĂ€sning vid en begravning krĂ€vs normalt inget tillstĂ„nd. Vill du trycka dikten i ett program eller ett minneshĂ€fte Ă€r det klokt att kontakta förlaget eller rĂ€ttighetshavaren i förvĂ€g.
Vilken Bo Setterlind-dikt passar bÀst vid begravning?
Det beror pĂ„ tonen du söker. För en hoppfull, ljus avslutning passar dikter med fjĂ€ril- och ljussymbolik. För en mer eftertĂ€nksam och existentiell ton passar odalmans-dikterna. För en kyrklig begravning Ă€r hans psalmer i Svenska psalmboken ett naturligt val â de Ă€r redan en del av gudstjĂ€nstens tradition och krĂ€ver inget extra. FrĂ„ga prĂ€sten eller officiant vad de brukar rekommendera â de har ofta erfarenhet av vilka dikter som bĂ€r bĂ€st i just det specifika rummet.
Du kanske ocksÄ Àr intresserad av:
LĂ€mna ett svar