Nyårsklockan dikt – text, historia och fler nyårsdikter

Varje nyårsafton vid tolvslaget reciteras samma dikt på Skansen i Stockholm – en tradition som pågått sedan slutet av 1800-talet. Nyårsklockan är den dikt som mer än något annat hör ihop med det svenska nyårsfirandet: orden om att ringa ut det gamla och ringa in det nya har följt generation efter generation in i det okända nya år som väntar. Här hittar du hela texten, berättelsen bakom dikten och ett urval nyårsdikter för alla som vill sätta ord på känslan av att stå på tröskeln till något nytt. Fler dikter om julens och vinterns hela säsong hittar du bland jul dikter på vår samlingsida.

Nyårsklockan – hela texten

Dikten inleds med en av de mest kända raderna i svensk nyårstradition – "Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten" – och bär sedan vidare genom stroferna med en rörelse från det gamla som dör mot det nya som föds. Här är hela texten till Nyårsklockan i Edvard Fredins svenska översättning:

Den första strofen är den mest citerade – men dikten fortsätter med sju strofer till, var och en med en önskan om vad som ska ringas ut och vad som ska ringas in. Om du vill ha fler ord att ta med in i det nya året hittar du vackra citat om nytt år på vår citatssida.

De resterande stroferna lyder:

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, avundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring… och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!

— Alfred Tennyson (1850), svensk översättning av Edvard Fredin (1889)

Vem har skrivit Nyårsklockan?

Nyårsklockan är ursprungligen skriven av den brittiske poeten Alfred Tennyson och publicerades 1850 under titeln Ring Out, Wild Bells. Den svenska versionen är en fri översättning av Edvard Fredin, en svensk poet som publicerade texten i flera dagstidningar i januari 1889 – samma år som han avled, bara 32 år gammal. I bokform gavs översättningen ut 1890. Fredin tog sig avsevärda friheter med originalet: han ändrade versformen och gav texten en mer folknära och deklamatorisk karaktär, vilket med stor sannolikhet är orsaken till att den fungerat så väl att läsas högt vid tolvslaget.

Sedan mitten av 1890-talet är det tradition att dikten reciteras på Skansen i Stockholm vid nyårsnatten, en uppläsning som sänds i radio och TV och når miljontals lyssnare. Skådespelare som Jarl Kulle, Margaretha Krook, Jan Malmsjö och Helena Bergström hör till dem som genom åren förvaltat traditionen.

Vad handlar Nyårsklockan om?

Dikten är uppbyggd kring ett enkelt men kraftfullt grepp: varje strof ber klockorna att ringa ut något negativt och ringa in något bättre. Det gamla årets lögn, stolthet, avund och krig ska ringa ut. Sanning, försoning, fred och skaparglöd ska ringa in. Det är en önskelista för mänskligheten – skriven 1850 men med en aktualitet som inte åldras.

Det som gör dikten tidlös är att den inte är nostalgisk utan framåtblickande. Den sörjer inte det gamla – den släpper det. Klockan är inte en minnesklocka utan en startklocka. Den rörelsen, från det som legat till det som möjligen kan bli, är precis det de flesta söker i nyårsfirandet. Och det är därför dikten fortfarande bär, mer än 130 år efter att den reciterades för första gången på en snöig Skansen.

En annan styrka i dikten är att varje strof fungerar på egen hand. Man behöver inte läsa alla åtta för att förstå budskapet – en enda strof räcker för att fånga helheten. Det gör Nyårsklockan ovanlig bland klassisk poesi: den är både ett långt poem och en samling korta, fristående önskningar. Kanske är det också därför den håller sig levande – det finns alltid en strof som träffar rätt, oavsett vilket år man just lämnat bakom sig.

Gott nytt år dikt – korta dikter för nyårsafton

Nyårsklockan är stor och högtidlig – men ibland räcker en kort nyårsdikt gott. Till nyårskortet, i ett meddelande strax efter tolvslaget eller som avslutning på ett nyårstal. Här är några dikter i nyårsanda som är redo att kopiera:

Det gamla året lämnar nu,
med allt det bar på – gott och tungt.
Det nya öppnar dörren –
och ingenting är riktigt klungt.

Tolv slag av klockan,
ett ögonblick av tyst.
Sedan: ett nytt år –
det bästa vi hoppats.

Jag vet inte vad det nya året bär,
men jag vet att du finns där.
Och det är nog.
Gott nytt år.

Ring ut det som tyngde,
ring in det som lyser.
Välkommen, nytt år –
vi är redo att försöka igen.

Stjärnorna lyser som alltid de gör,
men den här natten känns de närmre.
Vi står på en tröskel – ett år som är nytt –
och allt som var tungt är nu lättare.

En kort nyårsdikt behöver inte vara filosofisk för att kännas rätt. Det räcker med fyra rader som sätter ord på känslan av att stå på tröskeln – antingen med hopp, med lättnad eller med en blandning av båda. Tonen kan vara varm och personlig för den som skriver till en nära vän, eller mer allmänt hoppfull om dikten ska passa i ett kort till många. Det viktigaste är att den sista raden bär – att den stannar kvar lite längre än de tre som kom före.

Julen och nyåret hänger ihop i den svenska vintern, och om du vill ha ord som passar hela den säsongen hittar du fina julcitat att använda bredvid nyårsdikterna. Och när januari lagt sig och livet återtar sin rytm är dikter om livet ett naturligt nästa steg – ord om det som verkligen pågår mellan högtiderna.

Nyår är också en tid för att tänka tillbaka på december – på lucia och julafton och allt däremellan. Vill du minnas lucia dikt innan det nya året tar fart hittar du ett urval på vår luciadiksida.

Vanliga frågor om Nyårsklockan

Här svarar vi på de vanligaste frågorna om dikten Nyårsklockan – från hur den börjar till när traditionen på Skansen startade.

Hur börjar Nyårsklockan?

Nyårsklockan börjar med orden "Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten". Den inledande strofen sätter hela diktens ton: det gamla året dör, och klockornas klang sträcker sig ut över land och vatten som ett slags själaringning. De fyra raderna i öppningsstrofen är de mest kända och citerade ur dikten, och det är ofta just dessa som används som korttext eller nyårshälsning.

När lästes Nyårsklockan första gången på Skansen?

Traditionen att läsa Nyårsklockan vid tolvslaget på Skansen startade år 1895, då Nikolaus Bergendahl stod för den första uppläsningen. Redan året därpå fick traditionen ställas in på grund av snökaos, men 1897 återupptogs den av skådespelaren Anders de Wahl – som sedan kom att läsa dikten minst 36 gånger på Skansen. Sedan 1977 sänds uppläsningen i svensk television, vilket gjort Nyårsklockan till en av de mest sedda nyårsmomenten i Sverige.